Igår hade Annorakk sin näst sista lektion. Den var udda. Alla i klassrummet betedde sig som en jätte-efterbliven klubb för inbördes beundran. Amanda och Lisa tittade på varandra och insåg omgående att dom var smartast. Annorakk rasade! Denna dag hungrade de efter visdom. Något var tvunget att ske. Amanda ritade en 3d-kub och bad en bön. Gud hör bön. Tao ryckte in.
TAO! ropade hon till, innan hon började prata. Ingen förstod varför, men alla förstod att något stort var att vänta. Men ingenting kom. Tao tvekade. Vafan?! tänkte Lisa. Sedan tittade hon ner på pappret och såg varför Tao tvekade. Ordet hon ville säga var "oto-rhino-laryngologie". (öron-näsa-halsläkare)
- ott-ly-hoo-gå? sa hon både nasalt och hoppfullt. Fröken sa att det var fel.
- oto-rhino-laryngologie, sa fröken.
- nonott-hoolygå?! sa Tao desperat. Nja, sa fröken.
Tao gick till attack. Hon tog ett djupt andetag och mobiliserade varenda spår av nasalt ljud hon hade i kroppen.
- OTTO-FINO-LAGGASÅ!! ropade hon och tittade sig stolt omkring. Alla log. Fröken tittade på sina egna knäskålar och mumlade "Bra Tao.. super". Tao lutade sig bakåt och såg ut som Johnny Drama i flera minuter.
Sedan presenterade sig en jättelång pojke som Hans Hammerschidt. I handen hade han en bok på vilken det stod "französisch". Då ville Annorakk gå hem. Det gjorde vi också. Vi gick hem och öppnade en ungdomsgård. Igår kom våra första gäster. Det bjöds på popcorn, chips och pingisturnering. Vi hade gjort ett spelschema och skapat ett flertal läktarplatser. Game, set, match! Lisa och Amanda drack sangria från Bodega Del Sol för att fira att Henrik (en av gästerna) hade tagit sig till semifinal. Efter två glas blev Lisa allergisk på kinderna.
Nu ska vi gå till vår sista lektion någonsin. Det känns bradåligt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar